Bajs – vad berättar det om din hund?
Det pågår alltid en diskussion om bajs bland hundägare. Det är en viktig diskussion tycker jag, eftersom bajset berättar mycket om hur hundens kost passar den och om hur hunden mår.
En vanlig fråga är om det är normalt att avföringen från en hund som börjat barfa blir ljusare till färgen ,och hårdare. En del hundägare är också oroliga över att mängden minskat till en tredjedel sedan de börjat ge råfoder. Alla dessa är helt normala förändringar.
Färgen varierar beroende av vad maten innehåller. Mycket ben kommer att ge en ljus färg. Kött ger i regel bajset en brun färg, medan organ kan få avföringen att bli nästan svart. Om maten man gett hunden innehåller alla eller flera av dessa beståndsdelar kommer färgen att variera därefter.
Det finns också undantagsfall. Då kan bajset berätta om olika problem som uppstår i kroppen. För att nämna ett exempel – om hundens avföring är gulaktig (samma färg som senap ungefär), lös och ”löddrig”, är det högst troligt att det handlar om att bukspottskörteln reagerar på något.
Färgen ger alltså information, men det gör också konsistensen. Det finns hård avföring som är grynig, mjölig, torr, lätt som frigolit osv. Ljus, torr och mjölig blir avföringen ofta om man ger mycket ben. Detta är inte farligt, förutsatt att hunden inte har problem med att få ut bajset och att det inte gör ont att bajsa!
Bajs som är ljust och mycket lätt (som frigolit) brukar bildas när hunden äter mycket brosk utan ben eller kött. Det brukar också vara en hel del jobbigare för hunden att få ut broskbajs än benbajs och därför anar jag att det är brosk som förorsakar mer förstoppningar än ben.
Avföringens färg och konsistens ändrar ofta dramatiskt när man börjar ge råfoder. Färgen blir ofta ljusare och konsistensen hårdare. Detta beror på ben och är helt normalt. Om avföringen blir för hård så att hunden har riktigt svårt att bajsa kan det vara bra att göra ändringar i kosten.
Tips på vad att göra när avföringen blir för hård
En orsak till hård mage är för lite vatten i kosten. Se alltid till att hunden har tillgång till vatten. Vatten är oftast inte ett problem för hundar som äter rått, men torrfoder eller annat som är relativt torrt, kan ställa till med problem.
Jag har ett bra exempel på hur det kan gå lite på tok om man inte tänker tillräckligt långt. Vänner till mig hade hört att chiafrön är jättebra och hälsosamma. Därför hade de bestämt sig för att ge sådana till sin hund. Det i sig var jättebra, men de visste inte att chia-frön tar upp 8-10 gånger sin vikt i vatten, och därför blötte de inte fröna, utan gav dem som sådana till hunden bland med maten. Hunden fick stopp i tarmen och de kunde inte alls förstå varför. Efter att de började blöta fröna först fungerade det jättebra!
Om du är övertygad om att hunden får tillräckligt med vatten, men har ändå svårigheter med hård avföring är det bra att kolla på benmängden i maten. Man kan till en början ha några benfria dagar och sen försöka på nytt med samma kost man hade tidigare. Om det inte fungerar kan man minska benmängden i maten. Det kan räcka med en jätteliten ändring. Om man ger tex. Vaisto, kan man blanda i lite av en benfri produkt för att få ner benmängden en aning. Det kan räcka med så lite som en benfri bulle bland med de andra bullarna för att det ska påverka.
Om magen har blivit på tok för hård så att avföringen inte helt enkelt kommer ut, måste man göra nåt för att få situationen åtgärdad, och det rätt snabbt. Då kan man prova på flytande paraffin (paraffinolja) eller lavemang. Båda hittar man på apoteket. Det finns massor av olika sorters lavemang, så det är bäst att fråga personalen vilken sort som passar din hund. En produkt som passar också hundar, som jag rekommenderat till hundar som väger 15kg eller mer, heter Microlax (finns också i Sverige).
Observera att paraffinolja och lavemang bara ska användas som sista utväg. Om dessa inte fungerar är det bäst att genast kontakta en veterinär. Jag anser också att det är viktigt att åtgärda det som ger hård mage eller stopp i tarmen.
Vad anses som hård mage?
Det finns också många olika åsikter om vad som räknas som alltför hård mage och vad som är förstoppning. Vissa tycker det är hård avföring som är svår att få ut, långa uppehåll mellan tarmtömning och så vidare. När jag skriver om förstoppning, menar jag verklig stopp i tarmen. Alltså att avföringen inte helt enkelt kommer ut oberoende av många försök, utan samlas i tarmen. Med för hård mage menar jag att det inte är helt stopp, men att hunden har svårigheter att få ut avföringen, att den försöker många gånger innan den lyckas bajsa och/eller att det tar ont att bajsa.
Ofta hör jag av hundägare att deras hundar har börjat bajsa flera gånger under en promenad. Detta upplever vissa också som förstoppning. Om man för en liten tid sen övergått från nåt annat foder till färskfoder med ben, kan detta ändå tolkas som normalt. Avföringen blir hårdare och torrare och då har tarmen lite mer jobb att föra avföringen framåt, vilket leder mig in på att skriva lite om hur tarmen fungerar för dem som inte är så insatta i detta.
Hur fungerar tarmen?
Tarmen är egentligen en tunnel som är omringad av muskler. Dessa små muskler jobbar för att få till stånd en vågaktig rörelse som får avföringsmassan att gå vidare i tarmen. Detta kallas också till peristaltik, som säkert många av er läsare vet.
Om dessa muskler tidigare har fört vidare avföringsmassa som är relativt mjuk, kommer musklerna inte att vara så starka till en början. Då är det typiskt att när hunden rör på sig och ämnesomsättningen får lite fart, börjar tarmen jobba på och avföringen kommer vidare, men bara lite i taget. Resultatet är att hunden bajsar många gånger, lite för varje gång.
Om tarmens muskler är helt kraftlösa kan det också bli helt stopp i tarmen. Det händer om musklerna i tarmen helt enkelt inte orkar föra avföringsmassan framåt, och då måste något göras för att hjälpa hunden, annars kan det bli farligt. Av samma orsak är det jätteviktigt att man börjar försiktigt med ben och låter magen hinna vänja sig. Därför är det också viktigt att vara ute och motionera med en hund som äter rå föda. Om det är fråga om en hund som inte får så mycket motion varje dag, kan det vara skäl att lägga till fett eller fiber i kosten, så att avföringen blir mjukare och man undviker förstoppning.
Lite statistik
Jag lovade också att ge er lite statistik om förstoppning. Den statistik som finns på ämnet är inte omfattande. Jag har lite statistik på en förfrågan som har varit i gång i ca 5 år nu. Projektet leds av Helsingfors Universitet och kallas för DogRisk. Där finns en fråga som lyder: ”Har din hund blivit opererad för främmande föremål i tarmen?” och om man svarar ”Ja” ska man skriva in orsaken.
Av de drygt 9000 som svarat, hade 84 svarat att deras hund blivit opererad för främmande föremål i tarmen. Detta är då mindre en en procent. Orsaken (vad som hittades i tarmen) fördelades enligt följande:
- 17 leksak/mjukisdjur eller dylikt
- 10 ben (12 %)
- 9 sockor, trosor, strumpbyxor
- 7 majskolvar
- 5 läderföremål (sko, handskar, jacka, soffa..)
- 4 kärnor av frukt
- 3 stenar
- 2 brosk
- 2 käppar
- 2 grästorvor
- 1 per föremål av alla de slag… (23 st)
Om man kollar på listan kan man konstatera att det rätt sällan blir problem med ben. Det som inte kom fram i denna studie var vilka slags ben det handlade om, allstå om det var tillagade ben, skinnben (knutar), dentastix, eller nåt annat som allmänt anses som tuggben.
Man konstatera att det är ca. 1 % av hundarna som får stopp i tarmen på grund av nåt de ätit och oftast orsakas det av nåt sådant som de inte borde ha stoppat i sig överhuvudtaget.