Blandrashund Jasmine

Jag köpte min hund Tyson när han var tre år gammal. Jag skulle bli hans fjärde ägare, och han hade en okänd uppväxt. Han var så mager att jag kunde räkna revbenen, huden var röd och prickig och pälsen var sträv och ruggig.
På första veterinärbesöket konstaterades det att han hade dålig hy. Jag hade även märkt att han nästan alltid var lös i magen. Vi fick ett schampoo mot irriterad hy som skulle användas ofta. Det hjälpte inte. Nästa veterinär konstaterade foderallergi, då hon också hade en amstaff med samma problem. Vi fick ett veterinärfoder som sved i plånboken.
Tyson började matvägra och hans problem var kvar. När dessa 15 kg torrfoder nästan var slut bestämde jag mig för att prova något som jag läst om på internet; färskfoder.
Det blev flera hundra kronor billigare än veterinärfodret, och plötsligt hade jag en hund som var galen i mat. Han hoppade och skuttade av glädje när det blev matdags! Allt eftersom dagarna gick blev han bättre. Magen var det första som slutade krångla. Huden fick rätt färg och pälsen blev len och mjuk. Inom en månad hade jag plötsligt en problemfri hund!
Tyson är idag, 1,5 åt sedan vi började med färskfoder, fortfarande överlycklig i mat och är vacker!