Korthårig collie Lina

Winnie var fyra när jag fick hem henne, de första 3,5 åren fick hon torrfoder. Jag tyckte hon mådde bra, men har alltid tyckt att BARF borde vara det bästa för en hund, men tyckt att det verkat krångligt och invecklat.
För ett år sedan blev jag med i en BARF-grupp på facebook. Efter att ha läst lite så tyckte jag att det inte alls var så invecklat som jag först trott.
Man klarar ju av att laga mat till sig själv, så varför inte till hunden?
Märkte genast fördelar. Som de allra flesta så tyckte jag att det var naturligt att hundar fiser, och en ”gammal” hund har ju tandsten och därmed dålig andedräkt.
Efter bara någon vecka med BARF så försvann den dåliga andedräkten, fisarna slutade också. Efter ytterligare några månader var tandstenen nästan obefintlig, och pälsen glänser otroligt mycket. Jag har även sett hennes lårmuskler för första gången!

Det bästa är att hon äter med bra aptit varje dag, man får variera kan ge sin hund mat med gott samvete, man vet precis vad det är i!

Än så länge har vi inte hittat en mush-sort som Winnie inte gillar, i första hand barfar vi själva men mush är smidigt att blanda i maten, och även om man är lat eller har hundvakt.
Ger även mush till katterna och de älskar det också, speciellt vaisto!

Men min lilla historia vill jag berätta att man kan börja BARFa även med gamla hundar, Winnie var 7,5 när vi började, Nu är hon 8,5 och jag tycker att hon mår mycket bättre än för ett år sedan!
Hundar kan må skitbra på vanligt torrfoder, även ett billigt på mataffären, men jag är övertygad om att de kan må ännu bättre på BARF!